Stormästaren har ordet

 

Jag, en Wänskapsbroder!

Att vara Stormästare för vårt Ordenssällskap, vald av Bröder, är en ära.
Det är min uppgift att värna om WB:s syften i alla beslut vi tar:
– hjälpa och vara till stöd för nödställda,
– verka för sann vänskap, och till sist vår värdegrund,
– främja vördnad för kristen tro, lydnad för gällande allmänna lagar och kärlek till fosterlandet.
Detta står vi för, med stolthet.

Wänskapsbröderna instiftades som Ordenssällskap i Stockholm den 8 december 1827 av nio Bröder, Stiftarna. Vi kommer således att högtidlighålla vårt 200-års jubileum om inte allt för många år.

 

När Ordenssällskapet instiftades fanns inte de skyddsnät som finns i vårt samhälle idag. Därför är således hjälpbehovet riktat utåt idag. Alla våra Loger gör insamlingar till den eller de hjälpverksamheter som ligger dem varmt om hjärtat. Gemensamt har Ordenssällskapet idag en fond till vilken vi också gör insamlingar. Denna fond ger stöd åt dem som drabbats av Afasi. Sammantaget är det hjälpverksamheten som är ursprunget och grunden för Ordenssällskapet och det är detta som gör oss stolta.

 

Insamling till hjälpverksamheterna sker under våra Logemöten. Vad som för övrigt händer under logemöten tillhör den del som inte är offentlig. Dessa möten är till för invigda och ritualerna är unika för varje ”Grad”. Nio Grader finns. I varje Grad sker en gradgivning, som självklart är okänd för recipienden. Denna gradgivning ges i lärande syfte och har för mig betytt något speciellt, varje gång. Det finns en röd tråd genom alla de nio graderna och det är denna vandring genom graderna som ger en större insikt i Ordenssällskapet.

 

I drygt 20 år har jag varit en Wänskapsbroder och tillhör således ett av de äldre Ordenssällskapen i Sverige. Det är något speciellt att få komma till en Logekväll och på sätt och vis stänga ute vardagen för en kort stund. Att möta människor som man är du och Broder med enbart för att man är en Wänskapsbroder. Att få stanna upp hämta andan från den vardagliga stressen och möta Ordensbröder, äldre och yngre, som man troligen inte mött eller fått lära känna annars.

 

Vår Orden finns representerad på tretton orter i Sverige vilket innebär en möjlighet att besöka dessa. Och här kommer det stora. Genom att bära Graddekorationen har man sin inträdesbiljett och möts och hälsas välkommen som en gammal vän. Detta är för mig stort, att jag har kunnat göra detta och fått möjligheten att möta många spännande personligheter med samma intresse vad avser Ordenssällskapet och dess syften. Det och att vi känner till vårt sällskaps slutna del ger en viss mystik som på olika sätt binder oss samman. Att vi efter det rituella arbetet i Logen träffas under ordnade former och äter en bit mat gör inte den kvällen sämre. Jag går oftast hem nöjd och med nya intryck och erfarenheter. Det är allt detta som gör att jag fortfarande är och vill vara en Wänskapsbroder.