Vad är ett ordensällskap

Vad är ett Ordensällskap?

De flesta Ordensällskap har sitt ursprung i medeltidens skråväsende och hantverksgillen. Ett Ordensällskap är en sammanslutning av människor med ett gemensamt intresse och där det samtidigt förekommer en viss slutenhet. I motsats till föreningar och liknande, undervisar ordnarna sina medlemmar om syfte och mål genom ett ritualbundet arbete, där varje grad belyser ett av den speciella ordens ideal.

 

Bakgrund och indelning

De första Ordenssällskapen grundades på medeltiden inom den katolska kyrkan, så kallade religiösa Ordenssällskap. Under korstågens tid (högmedeltid) tar riddarväsendet upp idéer från dessa och bildar andliga riddarordnar. Under 1600- och 1700-talen bildas många nya Ordenssällskap med varierande syften och med tydliga drag hämtade från de medeltida riddarordnarna. Flera av dessa har medlemmar / beskyddare i kunga- och furstehus.

En grov indelning kan göras så här:

  • Religiösa ordnar, bildade inom eller godkända av en religiös organisation (kyrka). Den äldsta formen.
    • reguljära kaniker eller korherrar, katolska präster vid domkyrkor med munkregler men inte i kloster (från 1000-talet), även kvinnliga parallellsällskap. Mycket talrika under medeltiden men idag finns mycket få kvar.
    • munkordnar (i inskränkt bemärkelse)
    • tiggarordnar =munkordnar med krav på egendomslöshet, till exempel Dominikaner- och Franciskaner-orden.
    • reguljära präster, bland annat Jesuitorden (1668)
    • nunneordnar
  • Andliga riddarordnar, med riddarorganisation och drag av de religiösa ordnarna under högmedeltiden, till exempel Johanniterorden
  • Erkända Ordenssällskap med kungligt beskydd, främst 1700/1800-tal
  • Övriga erkända Ordenssällskap
  • Akademiska Ordenssällskap, ofta parodiska, men vissa äldre och mer etablerade sällskap (till exempel Juvenalorden, Samfundet SHT och Sällskapet CC) rör sig i gränslandet mot ”riktiga” Ordenssällskap. Se för dessa den särskilda artikeln akademiskt Ordenssällskap
  • Statsordnar, huvudsakligen ordensdekorationer, få eller inga sammankomster.

 

Karaktäristiska drag

(beskriver idag fortfarande aktiva sällskap)

De flesta Ordenssällskap har en öppen del där syften och existens ingår och en sluten del med kunskap, ceremonier och liknande som avses vara kända enbart av sällskapets medlemmar. Beträffande Ordenssällskap som har sin bakgrund i det gamla skråväsendet gällde den slutna delen ofta vad vi idag kallar yrkeshemligheter; kunskaper som gör en yrkesman skickligare i sitt yrke. Numera gäller slutenheten mer Ordensällskapets egna ceremonier.

Detta har föranlett den tvetydiga beteckningen hemliga ordnar. Själva sällskapet är i de flesta fall inte hemligt – bara slutna interna regler och ceremonier för redan invigda.

Medlemskapet är i regel indelat i grader, där varje grad är kopplad till en invigningsceremoni där gradens hemligheter avslöjas för den sökande (recipienden). Genom stegvis vandring upp i graderna får medlemmen mer kännedom om Ordensällskapet.

De flesta senare tids Ordenssällskap tar sina grundläggande idéer från medeltidens riddarväsen och/eller 1600-/1700-talens skråväsen. Många av de erkända Ordenssällskapen bildades under dessa perioder och några fortlever ännu.

Mystiken kring slutna Ordenssällskap har föranlett att utomstående beskrivit vissa av dem i samband med konspirationsteorier.