Sällskapet Wänskapsbrödernas historia

Sällskapet Wänskapsbröderna instiftades 1827.

Hur såg samhället ut 1827? Naturligtvis helt annorlunda än idag. Och låt oss minnas, att när vi idag betraktar den tidens samhälle, får vi inte döma efter dagens måttstock. Man hade 1827 helt andra samhällsvärderingar, helt andra synsätt i många avseenden. Detta gäller t ex samhällets stödfunktioner, läskunnigheten, fattigdom, sociala hierarkier, välståndsfördelning, synen på olika yrken mm.

 

Sverige hade vid den tidpunkten ingenting av vad vi idag kallar socialvård. Det speciella skyddsnät som vi idag betraktar som en självklarhet, var helt obefintligt. Man ömmade mycket lite för de nödställda. Det gällde för var och en att själv klara sittuppehälle. Samhället hade ingen egentlig skyldighet att ta hand om sina mer eller mindre utslagna medborgare. Men det fanns backstugor runt om ilandet och t ex välgörenhetstillställningar i större städer.

På denna tid hade ordenssällskap en storhetstid.Det fanns redan då ett högst betydande antal. Det ansågs vara hög status att tillhöra ett sådant sällskap eller orden. Medlemmarna titulerades ofta internt ”Riddare”, som fanns i olika grader. Dessa riddarordnar hade utvecklats i olika riktningar sedan något sekel tillbaka. Nästan alla hade det gemensamt att någon form av hjälpverksamhet ingick i deras program. Det blev tidigt således eftersträvansvärt och behäftat med status att tillhöra ett ordenssällskap. Otvivelaktigt är att dessa sällskapgenom åren har utfört ett betydande hjälparbete, ofta i det tysta, som förtjänar all respekt.

Vad vi vet idag, är att den 8 December 1827 lämnade Överståthållareämbetet i Stockholm i resolution sitt bifall till en av nio personer undertecknad ansökan om instiftande av ett sällskap med namnet ”WÄNSKAPS-BRÖDERNE”.

 

Undertecknarna av denna ansökan var:

  • Johan Fredrick Sjöberg, Vaktmästaren i Kungl.Slottet
  • Nils Ekström, Vaktmästaren i Riksgäldskontoret
  • Carl Gustaf Bergqvist, Vaktmästaren hos Magistraten
  • Anders Tollsten, Vaktmästare i Kungl. Slottet
  • Carl Petter Bergstedt, Regementsväbel vid Kungliga Flottan
  • Pehr Gustaf Dykert, Tobakshandlare
  • Christoffer Elmstedt, Vaktmästare
  • Samuel Lundgren, Parmmätare
  • Magnus Öijmarck, Materialförvaltare

Titlarna bekräftar att alla tillhörde medelklassen. Här fanns inget ”vaktmästarbiträde” ingen kvinna och ingen med låg eller osäker inkomst. Det är uppenbart att bildandet av ett sällskap av denna kaliber föregicks av flera sammanträden, möten och diskussioner. Tyvärr tycks Sällskapets urkundshandlingar, protokoll m.m. vara förstörda vid en översvämning på Hasselbacken, där WB sedermera residerade under några år.

 

Kraven på medlemmar och andra regler enligt ”urkunden”

Denne skall vara svensk, troende medlem av statskyrkan och ha god social ställning. (Man måste vara i stånd att under kommande år betala de avgifter som stadgades).

I stadgarna i ansökan sägs bl.a. att två av Sällskapets huvuduppgifter skulle vara ”välgörenhet samt för medlemmarnas vidkommande ett oskyldigt nöje och tidsfördriv”. Möjlighet till medlemskap hade varje ”välfrejdad manlig person som så önskade”.

Välgörenheten skulle i första hand innebära, att personer som tillhörde Sällskapet och som utan eget förvållande råkat i nöd skulle få hjälp. Om någon medlem avled och de efterlevande icke själva kunde bekosta en enkel men värdig begravning, skulle denna ske på Sällskapets bekostnad och hans efterlevande skulle få den hjälp som behov och tillgångar betingade.

Det fanns även detaljerade föreskrifter om krav på medlemmarnas uppträdande under sammankomsterna. För att poängtera beslutsamheten att skapa fasta former, uppsattes visst bötesbelopp om man inte skötte sig. Vid förnyad förseelse fördubblades bötesbeloppet. Efter tre förseelser kunde man uteslutas.

 

Skiftande stadgeändringar och värderingar

Sällskapets första stadgar har vid många tillfällen under årens lopp anpassats till samhällsutvecklingen och till skiftande uppfattningar om bl.a. antal grader, ordensinsignier och hjälpverksamhetens former. Under åren från 1827 till 1927 har således WB:s stadgar, lokaler, ritualer, värdegrunder, grader och organisation ändrats vid många tillfällen. Så det är idag inte självklart enkelt att hänvisa bakåt i tiden till ”traditioner”, ”ursprung” eller ”anda”, när vi idag försöker vara ”traditionella”.

Mera väsentliga ändringar av stadgorna har vidtagits åren 1835, 1841, 1850, 1858, 1884, 1898,1920, 1926, 1943 m.fl. Den första ändringen innebar bl.a. att kraven vid inval av nya medlemmar skärptes.

 

Idag finns Sällskapet representerat på följande orter

Moderlogen i Stockholm med Ortslogen Sten Sture i Uppsala och WB Ringen Engelbrekt i Örebro.

Provinslogen Gustaf Wasa i Malmö med Ortslogerna Gustaf Adolf i Landskrona, Magnus Stenbock i Helsingborg,Tycho Brahe i Svalöv och Snapphanen i Tyringe-Perstorp.

Provinslogen Göta Lejon i Göteborg med Ortslogerna Bohus Tre Kronor i Uddevalla och Carl Gustaf i Halmstad.

Provinslogen S:t Olof i Norrköping med Ortslogerna Kung Oskar i Oskarshamn och Stora Kronan i Kalmar.